KOST. Ingen har väl undgått att höra talas om de viktiga fiskfettsyrorna som kroppen inte kan producera själv, och som vi därför behöver få i oss via kosten. Men det finns en annan fiskolja – den som kommer från haj och som är rik på det immunmodulerande ämnet alkylglyceroler. Hajleverolja har länge använts inom folkmedicinen för sårläkning, luftvägsproblem och för immunförsvaret.
Forskning visar att fiskfettsyror har flera potentiella hälsofördelar. Den första studien om omega-3-fettsyrornas positiva inverkan på hjärthälsan publicerades 1971 i den medicinska tidskriften The Lancet.
Bakom studien stod de danska läkarna Hans Olaf Bang och Jörn Dyberg. De hade noterat ett samband mellan ett högt intag av fiskfettsyror och god hjärt-kärlhälsa hos eskimåer.
Forskarna hade i en början svårt att studera fiskfettsyrorna eftersom de flytande fetterna på kort tid började lukta illa. En oxideringsprocess hade påbörjats, vilket betyder att fettsyrorna härsknat och därför inte kunde användas för studier.
I samband med att man förstod att fiskfettsyrorna härsknade relativt snabbt började en del tillverkare ett arbete att ta fram ett sätt att framställa stabil fiskolja, och den skulle hålla sig stabil innan den lämnade kroppen. Först då kunde nyttan av fiskfettsyrorna granskas korrekt.
HAJLEVEROLJA OCH IMMUNFÖRSVAR
Fet fisk innehåller över 50 olika fettsyror, och varje enskild fettsyra har betydelse för kroppens organ. Exakt hur de fungerar vet man inte trots 70-75 års forskning. Större delen av de vetenskapliga studier som gjorts är på nyckelkomponenterna EPA och DHA.
I hajleverolja finns bara fem procent EPA och DHA. Den innehåller framför allt det immunmodulerande ämnet alkoxyglyceroler som tycks kunna påverka hur immunsystemet reagerar, bland annat via påverkan på cellmembran och plasmalogener, vilket är en specifik typ av fosfolipider. Dessa utgör en betydande del av cellmembranen i människokroppen, särskilt i hjärnan, hjärtat och immunsystemet.
Alkoxyglyceroler påverkar även det så kallade signaleringslipider som fungerar som budbärare både inom och mellan celler i kroppen.
VÄCKTE SVENSKA FORSKARES INTRESSE PÅ 1950-TALET
Intresset för hajleverolja är inte något nytt. Redan under 1950-talet och fram till mitten av 1970-talet bedrevs en rad pionjärstudier i Sverige, bland annat vid Radiumhemmet på Karolinska sjukhuset. Där undersökte forskare om alkoxyglyceroler kunde påverka immunförsvaret och toleransen under strålbehandling.
Från 1960 och 20 år framåt i tiden genomfördes kliniska studier där kvinnor med livmoderhalscancer, som fick strålbehandling vid Radiumhemmet, samtidigt gavs alkoxyglyceroler som en tilläggsbehandling.
I flera publikationer rapporterades en lägre frekvens av svåra strålskador i grupper som fick alkoxyglyceroler jämfört med kontrollgrupper.
Man kan säga att hajleverolja med dess rika innehåll av alkoxyglyceroler representerar två olika familjer av naturliga ämnen som i experimentella modeller visat på antioxidativa egenskaper; påverkan på immunologiska mekanismer samt att de tycks en möjlig roll i hur kroppen hanterar stress, skador och inflammation.
Det är viktigt att poängtera att dessa studier är äldre, relativt små och utförda i en annan forskningsmiljö än dagens. Det behövs som alltid fler välgjorda studier, men också moderna kliniska studier efter dagens standard innan man kan uttala sig om någon koppling finns.
TRADITION MED HAJLEVEROLJA INOM FOLKMEDICINEN
I asiatiska länder finns det en lång tradition av att ta hajleverolja. Inom den nordiska folkmedicinen har hajleverolja använts som medel för att stärka immunförsvaret, för att påskynda sårläkning, lindra problem i luftvägar och matsmältningskanalen. Det finns även en traditionell folkmedicinsk användning av hajleverolja för lindring av symtom vid allergi som rinnande näsa och röda ögon.
Hajleverolja innehåller också vitamin A som stödjer blodkärlen, hjärtat, huden, immunförsvaret, leder och muskler samt slemhinnor och tarmsystem.
Studier på hajar och deras eventuella sjukdomar har visat att hajen sällan drabbas av allvarliga sjukdomar. Skälet till hajens goda immunförsvar anses av forskare vara just dessa alkoxyglycerols, som ju finns naturligt i hajens immunsystem.
HÅLLBART FISKE
I vårt grannland Norge finns en lång tradition av intag av fiskfettsyror. Trond Lund, som arbetar för Norwegian fish oil, är den som sätter ihop recepten i tillskotten. Det vill säga Trond avgör hur mycket av varje ingrediens av fiskfettsyror och andra ämnen produkterna ska innehålla.
I Norge är hajleverolja mer känd och välanvänd än i Sverige.
– Hajleveroljans rika innehåll på alkoxyglyceroler, som är en grupp fettlösliga molekyler, finns även i vår benmärg och i råmjölk, det vill säga de första dropparna bröstmjölk hos människor och andra däggdjur, säger Trond Lund.
Den norska hajleverolja kommer från hajar som simmar utanför Island kust där beståndet av hajarten är utbredd och där kvaliteten på fisk är god.
– Alla delar av hajen tas till vara, inget går till spillo. Förutom leveroljan används även brosket, som är naturligt rikt på kollagen och därför används vid framställning av marina kollagenpeptider. Köttet tas till vara och används som livsmedel, främst på Island där det ingår i traditionella matprodukter. Hajskinnet kan också bearbetas och användas industriellt – till exempel som lädermaterial, fiskmjöl eller andra biprodukter inom livsmedels- och djurfoderindustrin. Detta gör att resursen utnyttjas så heltäckande som möjligt, vilket är viktigt i ett hållbart fiskeri, avslutar Trond Lund.
